Saknaden av solljus.

Efter att ha jobbat under morgontimmarna tog jag en välbehövlig promenad ner till vår kvarteskaffebar Bar Circi på Vegagatan. Känslan att få komma ut en stund från arbetsdatorn och ladda sina batterier för att orka vara produktiv och kreativ. Vet inte hur det är i andra yrkesgrupper där folk driver småföretag men som i mitt fall är det upp till mig hur mitt företag utvecklas och vad veckan innehåller. Det är en frihet. Samtidigt är det en press man har på sig. Inte enbart business utan även att hitta energin för att få fin vind i seglet.

Nu är det 6 veckor sedan jag knäopererades och en stor omställning är att inte kunna vara ute och gå vardagliga promenader. Normalt sätt tränar jag pilates måndag - fredag och får mycket endorfin genom det, men promenader i dagsljus är det som verkligen berikar min vardag och saknar dessa gråmuliga dagarna. Är övertygad om att det är ofantligt viktigt att hitta stunder i vardagen där man får in det som ger ett välmående.

En sak är dagsljus och sol. Det är samma känsla varje år. Nu har vi inte sett många minuter sol sedan typ 5-6 veckor i Göteborg. Snön har inte kommit som vackert vilar över staden och det känns i kroppen och knoppen. Man blir tröttare och det påverkar även flowet i vardagen.

Jag vill sprida fint dagsljus med denna bilden från våran vandring mellan Abisko-Kebnekaise.

image.jpg

Sitter just nu och bloggar detta på Bar Circi och dricker min vardagliga espresso. Utanför fönstret är det helt grått och regnet sätter sin prägel på Vegagatan. Vet inte om känslan är melankolisk eller avkopplande och behaglig eller bara något jag inte vill ha. En sak vet jag däremot. Att jag alltid längtar till att ljuset kommer tillbaka. Känslan att kunna ta ett break från jobbet vid lunch, ta en promenad, luncha och avnjuta en kaffe i vårsolen. I år skall jag njuta ännu mer. För saknaden av solljus är stor. Det är väl därför vi svenskar blir helt saliga när våren kommer och vi kommer ut från våra iden.

Soliga hälsningar,

Vega