Nytt inköp - Vivian Meier Streetphotographer fotobok

Vivian Meier Streetphotographer

Idag var jag en sväng till Göteborgs Konstmuseum och shoppade ny fotobok: Vivian Meier Streetphotographer. En fotograf med en intressant och samtidigt tragisk historia. Efter att ha sett en fantastiskt dokumentär om Vivian Meier sammanfattar jag med dessa rader:

image.jpg

iPhone snapshot: Vegafoto // Fotoboken Vivian Meier Streetphotographer

Vintern 2007. John Maloof köpte en låda full med negativ för 380 dollar på en aktion. Han behövde gamla bilder till en historiebok. Det var flera lådor som ingick i aktionsposten men John Maloof ville bara ha den största lådan. Auktionsfirman sa att fotografen hette Vivian Maier. Efter köpet gjorde John en Google-sökning men hittade ingenting om en fotograf som hette Vivian Maier.

John Maloof startade en fotoblogg och la upp ca 200 bilder och la upp en länk på Flickr. Efter research fick han reda på att Vivianne Maier var en enstöring och saknade familj. Inget kärleksliv eller hade några barn. 

John har ca 100000 negativ och 700 rullar oframkallad film samt 2000 rullar oframkallad svartvit film. Det finns ca 150000 negativ. Han fick ta hand om allt bildmaterial själv och sammanställa det då inget museum var intresserade att hjälpa till. John anordnade en utställning i Chicago och de hade aldrig haft så många besökare tidigare.

image.jpg

Foto: www.vivianmaier.com

Vivian arbetade som hushållerska och barnjungfru. Hon tvättade golv, lagade lunch/middag och tog hand om barnen. Hon hade uselt betalt men valde ändå jobba med detta. Hon identifierade sig med de fattiga. Hon ansåg att det gav henne frihet att få vara ute så mycket. Jobbet gav henne mycket tid till sin fotografering. Hon var besatt av att spara på små saker som påminde henne om olika tillfällen. Hon var väldigt omtyckt bland barnen hon passade.

Hon hade alltid kameran runt halsen. En Rolleiflex. Man tittar rakt ner i sökaren vilket gjorde att när hon gatufotograferade behövde hon inte hålla kameran vid ögat och folk kände inte att hon fotograferade. Perfekta förutsättningar för gatufoto.

Foto: www.vivianmaier.com

Vivian hade en fantastisk känsla för ljus, miljöer, tragik, humor, komposition/ och framing. Hon hade en värme och lekfullhet i sina fotografier. Märkligt att hon aldrig visade sina fotografier och framförallt vad drev henne till att plåta denna ofantligt stora mängd fotografier? Hon var en väldigt privat person och hade med stor sannolikhet inte gillat den exponering hon fick efter sin död.

Vivian var väldigt hemlighetsfull och ville hålla sitt hem extremt privat med kraftigt lås. Hon hade sitt liv i sina lådor. Ingen visste vad lådorna innehöll. Fotografier? Hennes rum på övervåningen var en förbjuden zon och ingen fick komma in där. Hennes rum var överfullt med tidningstravar. Ett av de barn hon passade säger nu i vuxen ålder att Vivianne var mentalt störd.

Hon ville inte uppge sitt riktiga namn och textade ofta sitt efternamn på flera olika sätt. Ville hon vara någon annan människa än den hon var?

Vivian är en gåta. Kanske rentav mer intressant än bilderna. Hennes bilder visar inte vem hon var som person. Hon hade en fransk brytning och hennes vänner kunde aldrig tro att hon var född i New York 1926. Hennes mor var född i Frankrike. Hon hade en mörk sida och var elak. Hon bar på en ilska mot män. Det finns folk som träffat henne som är övertygade om att Vivianne blev angripen eller antastad som barn då hon ofta ryggade till och ville inte att någon rörde henne. Hon tvångsmatade barnen. Hon hade en mörk sida och förlorade fattningen ibland.

Sista tiden satt hon mkt själv på en parkbänk. Hon letade i containrar och åt burkmat med konserverat kött med sked. Hon sa det smakade utsökt.

Vivian var väldigt ensam. Vivian Maier var en fantastiskt duktig fotograf.
I döden uppnår hon den berömmelse hon aldrig uppnådde i livet.

www.vivianmaier.com